Segla Vega - råd 8:
Rullrevning av storseglet
Om Du har ett gammalt storsegel med rullrev, så bör
Du helst sy om det till bindrevning, och ordna
bommen för detta. Men om Du nu har kvar Ditt rullrev,
vad kan Du då göra för att få seglet så bra som
möjligt?
Två icke önskvärda effekter uppstår när man rullar
in storseglet: Det blir inte planare, snarare allt
bukigare ju mer man rullar, och bommens aktre nock
börjar komma allt djupare ända tills den vid 6–8
varv börjar ta i rufftaket, och då är det stopp.
Att seglet inte blir planare beror på följande:
Eftersom man inte kan sträcka seglets underkant
kommer den buk, som seglet har givits genom att
bomliket fått en konvex form, att tryckas uppåt
i seglet. Ju mindre segelyta som återstår, desto
mer märks denna bukighet. Till slut ser seglet
ut som en skopa av tyg.
Att seglet doppar allt mer i akterkanten beror
på att segelrullen blir tjockast vid masten, där
seglet p g a sitt förlik är tjockare än seglet
i övrigt. Den kvarvarande segelhöjden minskar alltså fortast
vid masten, men eftersom bommen sitter fast på masten
så blir resultatet att akternocken sjunker i förhållande
till bommens fästpunkt vid masten.
Vad kan man göra åt detta?
Minska buken:
Mitt första storsegel från 1966 – och med det storseglet
på IMARI vann Åke Lundberg Gotland Runt! – hade
ett blixtlås längs bommen. När man drog igen detta – efter
att ha slackat lite på skot och fal – försvann
det mesta av buken.
Gamla knep är att lägga in saker längs bommen medan
man rullar in seglet: segelsäckar, handdukar, lattor
etc. Men det är inte lätt att få en snygg, lagom
tjock rulle, och risken att grejorna blåser i sjön
när man revar ur är uppenbar.
Man kan sträcka seglet akterut längs bommen medan
man rullar om man låter det fladdra lagom och har
starka fingrar, men det blir mest bara en skönhetseffekt.
Om man ligger i lä och ska förbereda sig för att
gå ut i friskt väder, kan man göra på följande
sätt: Fira storen till ungefär halva det önskade
revdjupet. Ta tag i seglet vid bommens akternock
och vik att stort veck uppåt, så att seglet blir
dubbelvikt i en triangelformad kil med spetsen
vid masten. Rulla in detta dubbla veck och sträck
hela tiden bakåt så mycket Du orkar. Resultatet
blir att Du får ett inrullat segel utan att bomnocken
doppar. Risken är naturligtvis att vecket glider
ur. Då måste man slå ut hela revet och börja om.
Men det brukar fungera om man rullar hårt. Med
ett sådant rev har familjen L en gång seglat den
engelska VEGA:n FREYA runt Isle of Mans nordspets
från Peel till Ramsay i en rykande SV kuling över
Irländska Sjön och allt fungerade – men det är
en annan historia.
Lars Lemby
Kommentar till Segla VEGA – Råd nr. 8
Om du har ett gammalt storsegel med rullrev och
inte vill sy om det till bindrevning, kan du förfara
enligt Råd nr 8 i VEGA-bladet nr 4 1998. Under
många år har jag använt ett annat sätt, som jag är
mycket nöjd med och som också kan var a värt att
pröva.Du tillverkar två ”lattor” av trä ca 25 x
40 mm och ca 60 cm långa. Läkt som man kan köpa
i brädgården är bra, eftersom de är lätt skålade
på baksidan. Du kan gärna tunna ut dem litet i
den ände som vetter framåt. Vidare sågar du ut
två ringar, ca 5 cm breda, ur ett plaströr med
en diameter av 6–8 cm. Ringarna sågar du igenom
på ett ställe så att du får två band med spännkraft
i, och så skruvar du fast banden i ”lattorna” (se
figur). Det hela kan du sedan lätt haka fast vid
bommens akterända, och lika lätt kan du ta bort
det när du har rullat ut revet.
När du rullar in seglet låter du mastliket följa
med akterut för varje varv, och samtidigt sträcker
du då och då seglet vid bomnocken. Innan du rullar
in det sista varvet drar du fram mastliket ända
fram till flänsen på bommen och över de tidigare
inrullade varven. På det sättet få du, i varje
fall efter ett par övningar, ett slätt segel utan
störande veck eller stor buk.
Jag kan tillägga att det storsegel som jag brukar
behandla på detta sätt är originalet från 1971. Ännu
efter ca 30 000 M gör det god tjänst och låter
sig gärna rullas in vid uppkommande behov. En och
annan söm behöver numera ses över, men det är lätt
gjort för hand med nål och tråd i de gamla stygnhålen.
Gunnar
Hansson
Mollösund,
V 1102
|