Segla Vega - råd 11:

Fin-trimning av genuan

Nu är vi ute en tidig högtrycks-sommarmorgon i mycket lätt väder:

Då behöver man mycket drivkraft vilket man får med stor buk i seglen. Samtidigt måste man ta hänsyn till att vinden blåser något friskare högre upp än vid däckshöjd. Se Råd nr 8! Trimningsrådet är komplicerat och måste uppdelas i flera steg: Släck på akterstagstrimmet, flytta ev. skotpunkten något akterut, och segla något lägre!

Följande händer:

När man släcker på akterstagstrimmet så minskar spänningen i förstaget. Detta medför att genuans förkant blir mindre rak vilket ökar buken i seglet. Samtidigt flyttas buken akterut vilket inte är önskvärt men av mindre betydelse i mycket lätt väder. Men titta på skvallertrådarna i storseglet ca 50 cm från masten. Om de på läsidan blir oroliga så innebär det att genuan kastar in vinden mot storseglets läsida. Detta är inte önskvärt men kanske är den fartökning som en stor buk i genuan ger större än fartförlusten pga. ett mindre effektivt storsegel. Man måste alltid söka, prova och kompromissa. Det är detta som ger seglingen dess spänning och utmaning. Man blir aldrig färdig men snabbast och mest lär man sig under kappsegling då man har andra båtar att jämföra sig med.

Om man nu flyttar skotpunkten akterut (försiktigt! inte för mycket) så faller akterdelen av seglet ut nära toppen, dvs. seglet blir mindre hårt skotat där. Detta kompenserar för den något högre vindstyrkan och lägre kursen så att seglet blir rätt skotat. Skvallertrådarna ska ligga stilla och horisontellt. Vid däcket är den verkliga vinden svagare i förhållande till fartvinden. Detta innebär att den ”skenbara vinden” (den som seglet ”känner”) kommer mer förifrån, vilket kräver hårdare hemskotning, alltså precis vad vi åstadkommit. Rådet ”försiktigt” innebär: Tänk på att du behöver mycket buk i svag vind (och särskilt i skvalpig sjö), så öppna inte seglet för mycket. Hur storseglet ska skotas har beskrivits i Råd nr 8.

Så småningom kommer sjöbrisen och vinden ökar till ”lagom”, så där 3–5 m/s:

• flytta fram skotpunkterna (om du flyttat dem tidigare) till ditt 0-märke,
• sätt an sträckaren på akterstaget måttligt så att för-vantet stramas upp,
• sträck upp genuafallet, så att seglets förkant inte hänger mellan pistolhakarna,
• finskota genuan med hjälp av skvallertrådarna,
• finskota storseglet,
• ev. efterjustera genuan
• om du seglar bidevind, så styr enligt skvallertrådarna,
• om du ligger på kurs, så skota enligt skvallertrådarna, dvs. sätt en gast i lä med skotet i sin ena hand och den andra på vinschen,
• njut av sommaren och livet – det kan inte bli bättre!

Mot eftermiddagen friskar vinden till full sjöbris, ca 6–7 m/s:

Nu börjar båten kränga, lovgirigheten känns allt tyngre i rorkulten och somliga familjemedlemmar tycker att det lutar för mycket. Det är dags att trimma om seglen. Börja alltid med genuan:

• flytta skotpunkten akterut, (Detta kan man inte göra med fullt tryck på skotet. Flytta på lovartsidan och gå sedan över stag, eller släck på skotet en kort stund medan du flyttar.)
• sätt an sträckaren på akterstaget fullt, (Det är nu mastbalken sjunker om den inte är förstärkt.)
• sträck upp genuafallet
• finskota genuan: Observera att toppen nu släpper vinden så att båten reser, ev. lyfter nu de översta skvallertrådarna på lovartsidan, men det kan vara optimalt att offra litet av drivkraften för att ännu mera minska de bromsande krafterna.
• trimma storseglet enligt Råd 8. Nu rätar båten upp sig, trycket i rorkulten minskar, det går fortare och alla blir gladare.

Upp till full sjöbris bör man kunna föra sin max-genua. Denna bör alltså inte vara mer lättvindsbetonad än att den klarar detta. En tyngre max-genua eller en s.k. standardgenua kan man föra upp till ca 10 m/s men vid en sådan vindstyrka seglar ofta en högskuren kryssfock snabbare och med mindre besvär.

Skiftning av försegel ska behandlas i ett kommande Råd.

Lars Lemby