Segla Vega - råd 1:

Fundamentet - det som allt står på

Om man vill segla sin VEGA väl och effektivt, så är det några saker man måste lära sig:

• man måste skota och trimma sina segel, dvs. forma och vinkla dem i förhållande till vinden,
• man måste trimma sin rigg, vilket i huvudsak betyder att masten ska stå rakt och att förstaget ska ha rätt spänning,
• man måste också trimma sin båt så att den flyter på bästa möjliga sätt i förhållande till vind och sjö.

Om vi tänker på de första två punkterna så inser vi att det inte hjälper stort om vi trimmar aldrig så mycket och väl om inte båten tål de spänningar vi för på den när vi börjar trimma. Det vanligaste felet är att mastbalken ger efter. Vi måste ha ett skrov som står pall. Detta är inte bara en fråga för kappseglare. Det är också en säkerhetsfråga som berör oss alla. Jag ska därför ägna detta första seglingsråd åt att förklara kraftspelet i båten: vilka krafter som påverkar och hur de tas upp. Det kan väl passa bra att vi funderar på skrovet nu när våra båtar ligger på land och vi kan ha tid och tillfälle att bygga och förbättra. Men själva byggåtgärderna kommer som "tekniska tips". Här ska jag endast försöka förklara principerna.

Böjning av mastbalken
Mastbalken kallar vi det trästycke, vanligtvis av massiv mahogny, som sitter i rufftaket under masten. Dess uppgift är att ta upp det nedåtriktade trycket från masten och föra ut det till mastskottet på var sin sida om öppningen mellan salongen och skansen. Så långt inga konstigheter. Men fundera ett tag på detta mahognystycke: visserligen är balken rätt kort, och visserligen är den gjord av prima virke - men betänk vilka krafter den ska ta upp! Det är knappast underligt om den med tiden tröttnar och sviktar. Man brukar se begynnande nedböjning av mastbalken i rufftaket: Delen under och akter om masten, där sandwichmaterialet är ersatt av massivt trä som inte trycks ihop så lätt, börjar att bukta nedåt. Likaså brukar det vara svårt eller omöjligt att ställa upp toalettrumsdörren: den går inte in under mastbalken. Vi ska strax följa krafterna vidare, men först ska vi betrakta mastbalken i längdsnitt mitt i båten.

Buckling eller vippning av mastbalken
VEGA-kryssaren är så konstruerad att mastbalken ligger under mastens aktre del. Således: när - eller om - hela masten får en lutning föröver, vilket kan inträffa när genuan drar för fullt och man vill ha stor buk i seglet - t.ex. vid halvvindsegling i skvalpig sjö - och masten alltså står på sin förligaste del (den "lyfter på hälen" skulle man kunna säga), så kan det inträffa - åtminstone teoretiskt och med en gammal tröttseglad VEGA kanske också i verkligheten - att mastfisken (det är den längsgående förstyvningen i däcket under masten) böjer ned sig för om mastbalken. Följden blir då en kraft på mastbalkens övre kant riktad akterut. Denna kraft vill alltså stjälpa mastbalken akterut.

Mastbalkens stöd och infästning
Mastbalken är limmad och bultad till mastskottet och stöder dessutom på "dörrposterna", som ramar in öppningen mellan salongen och skansen. Men observera att kraften ska ned i mastskottet. "Dörrposternas" uppgift är att fungera som kantförstyvning till mastskottet, så att detta inte bucklar (knäcker ut) under last. Lasten från mastbalken ska inte gå ned till bordläggningen (skrovet) via "dörrposterna". Det skulle ge upphov till punktlaster på skrovet som detta inte skulle tåla. Därför bör det vara luft mellan "dörrposternas" undersida och skrovet. Känn efter med ett bågfilsblad! Kontrollera också att inte "dörrposternas" limning till mastskottet släppt. All kraft som kommer ner från mastbalken måste via denna limning föras ut i mastskottet.

Mastskottets infästning till skrovet
Mastskottet är bultat och limmat till en vinkelformad plastprofil, som i sin tur är fastplastad i skrovet. Det har hänt i någon VEGA att denna profil slitits loss från skrovet, så kontrollera att de sitter fast! Det kritiska stället är längst ner mot kojens sidostycke, alltså närmast midskepps. Det är nu lätt att förstå att mastskottet måste sitta ordentligt fast mot den L-formade plastprofilen. All belastning från masten ska ju ned till skrovet den vägen. Och inte bara det: alla vridkrafter som uppstår av vindens kraft i seglen och de stabiliserande motkrafterna ska också tas upp här. Så kontrollera att alla dessa bultar är väl dragna! Gör om kontrollen då och då, i synnerhet efter hård segling! I min VEGA är utrymmet mellan skottet och skrovsidan fyllt med spackelmassa så att skottet passar exakt mot skrovsidan. Om detta inte är gjort i Din båt kan det vara idé att göra det, om Du någon gång tar loss kojbotten.

Röstjärnens infästning i skrovet
Röstjärn kallas de fästpunkter, där man sätter fast vanten. På VEGAN består de av en vinkelbockad rundstång av syrafast, rostfritt stål (som ett upp och nedvänt "v"). Röstjärnets "skänklar" (ändar) går genom hål borrade i relingslisten och den kantförstyvande vinkel som bildar skrovets övre kant. Däcket är bultat och limmat till denna kantvinkel. På kantvinkelns undersida ligger en rostfri plåtremsa som ska fördela dragkraften från vantet på en något större längd av kantbalken. All kraftupptagning kräver i princip deformation, ju vekare konstruktion, desto större rörelse. Kantförstyvningen ger sig något innan den vunnit styrka nog att hålla emot vantens dragning. Detta kan man ofta se på en äldre VEGA med blotta ögat: fotlisten längs däckskanten tycks höja sig något just där röstjärnen sitter. Ibland kan man också se en springa mellan skrovet och däcket just där. Toppvanten och de främre undervanten är mest utsatta. (Samma sak gäller också akterstagets infästning). Den här konstruktionsdetaljen tycker jag inte är helt bra löst för VEGAN, man kan ju inte få allt för ett så billigt inköpspris. Därför bör vi själva förbättra de hör detaljerna, för detta är något som måste hålla. Tips kommer.

Kojbottnar och annan inredning
När båten kränger under segelpress är det två motverkande krafter som hindrar att den välter: dels kölens tyngd, dels båtens "formstyvhet", dvs. vattnets "flytkraft" mot läsidan som av vinden tryckts ned i vattnet. Kölen har ju en viss längd och även om den tyngsta köldelen ligger ungefär under masten måste en del kraft på något sätt förflyttas längs skrovet till mastskottet, där alla vridkrafter ska tas upp och balansera varandra. Detsamma gäller flytkrafterna mot skrovets läsida. I synnerhet i gropig sjö kommer dessa krafter att vandra utmed skrovsidan. Hur kommer då alla dessa krafter fram till mastskottet? Det är här båtens inredning spelar en stor roll. Båtar med "enkelt" skrov som VEGAN (dvs. inte sandwichskrov, som är mycket styvare) utnyttjar i hög grad inredningen till förstyvning. Troligen har Du märkt att skruv och bult tenderar att lossna och gänga upp sig litet varstans i båten. Kontrollera och drag fast! Det är inte bara en utseendesak. Det har faktiskt stor betydelse för båtens uppförande i sjön, särskilt under kryss i grov sjö. Ytterst har det också betydelse för båtens säkerhet. Ett plastskrov som tillåts röra sig mycket och länge kan bli utmattat. Kontrollera i synnerhet att kojbottnarna i skansen sitter väl fast mot sina upplag, de L-formade plastprofilerna vilka är limmade till skrovet. Sitter också dessa L-profiler väl fast mot skrovet? Jag seglade loss mina i ett gropigt BALTIC RACE en gång och har sedan dess gjort en hel del förstärkningar i förskeppet.

Lars Lemby